Vanliga skador på hus - lär dig att upptäcka och förebygga dem

Att äga ett hus är härligt, men om olyckan är framme kan det också bli besvärligt. Men vilka skador på hus är vanligast? Vad beror de på? Och hur kan de förebyggas? 

Ytterväggar och tak toppar listan

Att fukt och hus är en dålig kombination vet du säkert redan. Därför är det kanske ingen överraskning att skador på husets klimatskal tillhör de allra vanligaste. Ofta handlar det om läckage i genomföringar på ytterväggar eller yttertak, till exempel för ventilation eller skorsten. Här är det väldigt noga med ett gediget underarbete, annars kan det så småningom börjar läcka. 

Klimatet påverkar

Klimatet på platsen du bor har också betydelse för skaderisken. Ett kustnära hus får ett fuktigt och blåsigt klimat vilket kan vara påfrestande för husets fasad. I norra Sverige kan i stället låglutande tak vara en extra riskfaktor på grund av snölaster. Att vi idag har ett allt mer fuktigt klimat påverkar också våra hus. Och det gäller inte bara fasaden. Vi ser även allt fler innerdörrar som sväller liksom knarrande parkettgolv. Trä är ett levande material som påverkas av luftfuktigheten, och parkettgolv behöver till exempel sin rörelsemån för att kunna kompensera för detta.

Hur huset är byggt har betydelse

Om ditt hus saknar takutsprång blir fasaden extra utsatt för regn, takutsprånget är den nedersta delen av yttertaket som skyddar fasaden mot väder och vind. Ett hus med krypgrund, där huset står på en ram eller mur och det finns en luftficka mellan marken och huset, drabbas också oftare av fuktskador. Det samma gäller hus med en viss typ av enstegstätad oventilerad putsfasad. Den typen av fasad saknar luftspalt och blir därför väldigt fuktkänslig. Luftspalten är ett utrymme mellan fasad och vindskyddsduk där fukt ventileras. Utan luftspalt ökar risken för fuktskador på fasaden.

Nya material kan medföra risker

En trend bland husbyggare just nu är att välja fasader i obehandlat trä som ska få gråna naturligt med tiden. Dessvärre syns den trenden också i skadestatistiken. Skador på den här typen av fasader kan bero på allt ifrån att det saknas luftspalt till att man använt fel spik – eller på hur virket har förvarats. Dessa skador kan bli dyra att åtgärda, så om du ska bygga nytt kan det vara säkrare att välja beprövade material. Läs gärna mer om byggtrender och skador i vår rapport: 15 byggtrender, så förebygger vi riskerna.

Lär känna ditt hus för att förebygga skador

Att upptäcka skador i tid kan spara dig stora bekymmer, och för att kunna göra det behöver du lära känna ditt hus. Hur gammalt är huset? Hur är det byggt? Finns det någon riskkonstruktion att ta hänsyn till? Eftersom hus av olika årgångar är byggda på olika sätt kan de innehålla olika saker du behöver hålla extra koll på. 

Risker i äldre hus

Källare, plintgrund eller krypgrund är några exempel på riskkonstruktioner som förekommer i äldre hus. Här kan du läsa mer om olika grundkonstruktioner. Men även åldern i sig spelar roll för skaderisken. Alla material har ju en begränsad livslängd. I ett gammalt hus kan du förvänta dig underhåll, till exempel kan du behöva byta ut rör eller elinstallationer. Kanske behöver du även renovera badrummet? Tätskikt i badrum har en teknisk livslängd på omkring 20 år. Därför kan du behöva renovera även om det fortfarande ser fint ut: du vet ju inte vad som händer under ytan. 

Risker i nybyggt

I ett nybyggt hus kan riskerna dels ligga i att man prioriterat en snygg design framför funktion, att man valt material som ännu inte är tillräckligt beprövade – eller att underarbetet inte är korrekt utfört. Bygger du nytt är det därför klokt att låta göra en slutbesiktning av ditt hus, för att upptäcka eventuella byggfel och få dem åtgärdade redan innan du flyttar in. Vi rekommenderar också att du bokar en tvåårsbesiktning innan reklamationstiden löper ut. I ett nytt hus behöver du vanligtvis inte göra något underhåll de första tio åren. Men det är ändå viktigt att hålla koll på vad som händer i huset. Sprickor i hörn eller takvinklar är vanligt i nybyggda trähus, trä är ju ett levande material som rör sig under året på grund av skillnader i luftfuktigheten. Men om det spricker mitt på en vägg bör du kolla upp det.

Regelbunden husesyn utomhus

När du vet vad du har att göra med är det dags att få in rutinen att se om ditt hus. Antingen på egen hand eller med hjälp av någon som kan. Här kommer en liten checklista:

• Titta till taket regelbundet: ligger alla pannor på plats – eller ser du något som sticker ut? 
• Rensa hängrännorna från löv på hösten, blir det stopp kan det öka risken för fuktskador. 
• Gör en extra koll när våren kommer, snö och isbildning på vintern kan också medföra ökad risk för läckage.
• Ta för vana att titta efter förändringar i fasaden och runt dörrar och fönster. Kanske behöver fasaden bara tvättas, kanske behöver du måla om? Bruna fläckar kan vara en varningssignal.

Och inomhus

Inomhus bör du rensa vattenlås och golvbrunnar i badrum och tvättstuga regelbundet – och glöm inte tvättmaskinen. I köket är det bra att ta reda på hur kopplingarna ser ut. Var är diskmaskinen ansluten, till exempel? Har du ett kylskåp med ismaskin? Ta reda på hur det är inkopplat. Sedan är det bra att titta till alla kopplingar då och då – och var uppmärksam så fort något i huset beter sig annorlunda. Du behöver inte kunna allt själv, det är smart att våga fråga och ta hjälp i tid. Ingen skada blir bättre av att vänta på att bli åtgärdad.

Få koll på dina försäkringar

En annan viktig bit av livet som husägare är att ta reda på vilka försäkringar du har. Eller vilka du saknar? Inte minst om du är ny på det här med villalivet. Att få koll på dina försäkringar ger dig rätt förutsättningar både när det gäller att veta vart du ska vända dig för att få hjälp, och vilken hjälp du kan förvänta dig att få. Här kan du läsa mer om vilka försäkringar du behöver!

Åtgärda hållbart om möjligt

Om olyckan ändå skulle vara framme gäller det också att vara smart kring hur skadan ska åtgärdas. Funktionsmässigt, naturligtvis – men ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att inte skrota fullt fungerande material i onödan. Om du till exempel får en vattenskada i badrummet behöver det faktiskt inte betyda att du måste byta ut hela badrummet. Att delreparera om det är möjligt är bra, både med tanke på ekonomi och hållbarhet.