Platta på mark eller krypgrund – vilken husgrund är bäst?

En bra husgrund är en förutsättning för att din husdröm ska kunna bli verklighet. Här finns det olika alternativ att välja på. Vilken husgrund du ska välja beror förstås på tycke och smak – men också i stor utsträckning på vilket hus du tänkt bygga och på hur din tomt ser ut.

Husgrundens uppgift är att bära upp husets vikt och att skydda från fukt och radon. När nya hus byggs är det vanligaste att man väljer att bygga på en gjuten betongplatta, så kallad platta på mark, eller en krypgrund. Nybyggda hus med källare är mindre vanliga. Alla typer av husgrunder har både fördelar och nackdelar och kräver att arbetet utförs på rätt sätt.

Platta på mark

Här gräver man ut och gjuter en armerad betongplatta ovanpå ett lager markisolering som vilar på packade lager av grus och sten kallat makadam. Betongplattan bär sedan upp huset och innergolvet kan läggas direkt på betongen med bara ett stötdämpande lager emellan. När man använder platta på mark behöver huset inget bärande bjälklag, vilket gör att huskonstruktionen skiljer sig från vad som gäller för till exempel hus på krypgrund.

I ett hus med platta på mark får du god kontakt med trädgård och uteplats eftersom dörrarna hamnar i marknivå. Det är en stor fördel för den som inte kan eller vill gå i trappor.

Gjuten platta är en bra lösning ur fuktsäkerhetssynpunkt, men alla hus, oavsett vilken grund de har, behöver ändå bra dränering.

Krypgrund

Krypgrunden är en modern variant av torpargrunden. De kan byggas på olika sätt, men principen är att huset står på en ram eller mur och att det finns en luftficka eller kryputrymme mellan marken och huset. Kryputrymmet ska vara minst 60 cm högt och därför kommer huset att ligga en bit över marknivå.

Det är viktigt att krypgrunden konstrueras och underhålls på rätt sätt för att inte drabbas av fuktproblem. Krypgrunder som ventileras med utomhusluft löper hög risk att drabbas av fuktrelaterade problem. En korrekt utförd varmgrund som är kopplad till husets frånluftsventilation är en bättre lösning och gör klimatet i grunden torrt, vilket ger stora fördelar ur fuktsäkerhetssynpunkt.

En krypgrund är ett bra val om du vill bygga på ojämn mark, eftersom den tar upp nivåskillnader på ett bra sätt. Den extra höjden du får gör också att du får en annan utsikt över trädgården och omgivningarna.

Plintgrund

Här vilar husets bärande bjälklag på ett antal gjutna plintar. Plintgrunden ställer alltså liknande krav på huskonstruktionen som krypgrunden. Det är viktigt att man inte i efterhand bygger igen plintgrunden och istället skapar en krypgrund som lätt får problem med fukt och mögel.

Källargrund

Konstruktionsmässigt fungerar en källargrund precis som en platta på mark, fast nedsänkt i marken och med kompletterande källarväggar. En källare bidrar naturligtvis med värdefull extra yta för förvaring, tvättstuga, verkstad eller kanske garage, men kostar också ganska mycket mer. Förutom kostnaden för gjutning och isolering, måste du betala för att gräva ut för grunden och för att schaktmassorna ska fraktas bort och omhändertas.

En källargrund kräver ett bra fuktskydd, i form av dränering och utvändig grundisolering. Fuktskyddet handlar om mer än materialval och utförande. Alla delar i fuktskyddet samspelar och därför är det bra att ha en förståelse för helheten. Här kan du läsa mer om dränering och grundisolering.

Radon och husgrunder

Om det förekommer radon över gränsvärdet på den plats där du vill bygga så behöver grunden radonsäkras med hjälp av till exempel radonslang eller radonduk. Rekommendationer för radonsäkring av bostäder finns hos Boverket.

Saker att tänka på innan du väljer husgrund

Du kanske inte tänkt så mycket på vilken grund ditt nya hus ska ha. Ofta fokuserar vi så mycket på hur själva huset ska se ut att vi glömmer fundera över grunden.

Vilken husgrund förespråkar din husleverantör?

Om du köper ett hus från en husleverantör så är husen designade och konstruerade för antingen platta på mark eller krypgrund. Allra vanligast är att husen är utformade för att byggas på en gjuten betongplatta.

Köper du alltså ett så kallat modulhus eller kataloghus är valet av husgrund alltså oftast en icke-fråga och det handlar mer om att kontrollera att tomten eller läget passar för den tänkta grunden.

Ska huset byggas med eller utan bärande bjälklag?

Även arkitektritade hus eller lösvirkeshus har konstruktionsmässiga begränsningar. Om krypgrund eller plintar är den enda möjliga grunden måste huset få ett bärande bjälklag. Vill du undvika detta är platta på mark ett bättre alternativ.

Markförhållandena på tomten påverkar vilken husgrund som är lämplig

Ska du bygga på en bergig tomt gäller det att tänka till innan du bestämmer dig för att gjuta platta på mark. Om plattan gjuts på en lutande berghäll riskerar plattan att helt enkelt glida iväg av sin egen och husets tyngd. Då måste grunden förankras i berget och du behöver också se till att leda bort regn- och grundvatten så att det inte riskerar att skada husgrunden. Kan du däremot placera huset på ett plant berg får du bästa möjliga förutsättningar och kan välja den grund du i övrigt tycker passar bäst.

Består marken av berg, morän eller grus har den god bärighet, men består den istället av lera eller slit som har dålig bärighet behöver du ta hjälp av en kunnig markentreprenör som kan föreslå lösningar som gör att risken för skador på grund av sättningar minimeras. Grunden kan till exempel behöva stabiliseras med plintar eller pålar. På vattensjuk mark eller torv bör du inte bygga alls.

Tomtens läge

En gjuten platta på mark kräver att platsen är åtkomlig för en betongbil. Bygger du till exempel ute på en ö eller på en annan plats dit betongbilen inte kan ta sig, kanske platta på mark inte ens är ett alternativ. Då är det bättre och enklare att mura upp en krypgrund.

Maximera takhöjd utifrån bygglovet

Platta på mark är det bästa valet om du behöver maximera takhöjden utifrån bygglovet. Här grävs ju isoleringen och plattan ned i marken och stjäl minimalt av den tillåtna bygghöjden över mark.

Val av fasad

Olika fasadbeklädnader ställer olika stora krav på grunden som ska bära upp husets tyngd. En tegelfasad väger mycket mer än en träfasad eller en modern putsfasad. För tyngre fasader passar platta på mark bäst eftersom den fördelar ut tyngden på en större yta.

Golvvärme

Vattenburen golvvärme är mer ekonomiskt än golvvärme via el och kan användas i kombination med till exempel fjärrvärme, bergvärme eller luftvärmepump. Vill du undvika onödiga värmeförluster från golvvärmen är en betongplatta med tjock isolering mot marken det bästa valet.

Miljöaspekter med olika husgrunder

En gjuten platta har många fördelar, men det är också så att betong är ett energikrävande material. Det innebär större koldioxidutsläpp vid tillverkningen. På sikt är platta på mark däremot ett energieffektivt alternativ, så länge den är tillräckligt isolerad mot marken. En krypgrund eller plintgrund släpper i allmänhet ut mer värme från huset.

Vad som är bäst ur klimathänseende beror alltså på hur långsiktigt man ser på husbygget.

Ekonomi – olika husgrunder kostar olika mycket

Det billigaste materialmässigt är ofta någon form av krypgrund. Dessa muras ofta upp av någon form av block som två personer klarar av att lyfta på plats på egen hand. Vill du alltså spara utgifter genom att göra mer arbete själv kan en krypgrund alltså vara ett bättre val.

En gjuten platta kostar mer än en krypgrund på grund av att det går åt en större mängd betong och armering och det är svårare att göra så mycket av arbetet själv. Allra dyrast är källargrunden.

Försäkra dig om en bra husgrund

Vid varje nybygge krävs att det finns en så kallad kontrollansvarig och den kompetens denne tillför ska du nyttja på bästa sätt. Kostnaden för tjänsten har du ju oavsett om du köper ett hus på totalentreprenad eller bygger i egen regi. Den som är kontrollansvarig ska upprätta en kontrollplan och checklista för bygget av ditt hus, medverka vid tekniska samråd och göra flera platsbesök under byggtiden. En lämplig tidpunkt för ett sådant besök är när all armering och de rör som ska gjutas in i betongplattan är på plats. Då får du en bra kontroll innan det blir svårt och tidskrävande att rätta till eventuella problem som har med grundens bärighet att göra. Här kan du läsa mer om vad en kontrollansvarig gör.

Vill du försäkra dig om att de entreprenörer och husleverantören du anlitar gör ett bra arbete med hela ditt husbygge kan du också anlita en oberoende besiktningsman, antingen för löpande besiktningar som säkerställer kvaliteten på vissa nyckelmoment eller för en slutbesiktning innan du betalar den sista fakturan.

Har du fler tips att bidra med? Eller vill du rätta ett faktafel? Kontakta oss på minakvadrat@gar-bo.se