Dränera huset – hur mycket kostar det och hur går det till?

Dränering av husgrunden är ofta en förutsättning för att det ska gå att inreda källaren till bostadsutrymme, men kan också behövas om du har problem med fukt, mögel eller dålig lukt. Även hus med platta på mark eller krypgrund kan behöva dränering. Här är det mesta du behöver veta om du funderar på att dränera huset.

Om du har synliga tecken på fukt eller mögel i källaren finns det orsak att misstänka att husets utvändiga fuktskydd behöver åtgärdas, särskilt om befintlig dränering är av äldre datum. Dränering och utvändigt fuktskydd har en så kallad teknisk livslängd på 20 år. Om din dränering är äldre än så bör du vara beredd på att den behöver göras om.

Det kan däremot vara så att en gammal dränering fungerar alldeles utmärkt betydligt längre än så. Fukt kan också komma inifrån och då är problemet ett annat än undermålig dränering.

4 tecken på att du behöver en ny dränering:

1. Det är allmänt fuktigt i källaren
2. Det läcker in vatten genom väggarna eller golvet
3. Mögelproblem eller ”fuktlukt”
4. Flagnande puts eller färg på insidan av källarväggen

Om du vill ha konkreta värden på luftfuktigheten i källaren så går det att mäta med en hygrometer. 40–60 procents luftfuktighet är helt normalt. Vid luftfuktighet på mer än 75 procent finns det risk för skador.

Att köpa ett hus som helt saknar dränering eller som har äldre dränering

Om du funderar på att köpa ett äldre hus som antingen helt saknar dränering eller som har en äldre dränering kan det vara bra att ta reda på så mycket som möjligt innan köpet. Det är inte alltid så att en äldre dränering automatiskt måste göras om. Det beror helt på förhållandena på den specifika tomten och på hur du tänkt använda källaren.

En överlåtelsebesiktning utförd av en certifierad besiktningsman är en bra utgångspunkt. Då får du en professionell bedömning av eventuella riskkonstruktioner och en ordentlig granskning av tecken på fukt eller mögel i alla åtkomliga utrymmen.

Ska man dränera huset för säkerhets skull?

Det bestämmer du så klart själv, men i två fall kan det vara klokt att dränera och grundisolera huset i förebyggande syfte:

1. Källaren ska inredas och helt eller delvis användas som bostadsutrymme istället för till förvaring, verkstad och tvättstuga.
2. Du planerar ny stenläggning, altan eller uterum intill huset och vill undvika extra arbete och kostnader för återställning om det senare visar sig att huset behöver ny dränering.

Därför behövs dränering och grundisolering

Dräneringens syfte är att skydda källare och husgrund från fukt, mögel och vattenskador. För mycket vatten i marken kan också orsaka sättningar som bland annat kan ge upphov till sprickor i grunden och rostangrepp på armering och äldre rör.

Särskilt om du vill använda källaren som bostadsutrymme är det viktigt med fungerande dränering och rätt utvändig isolering av källarväggarna.

Principen för husdränering

 

Dräneringssystemet består av perforerade dräneringsrör som läggs så att de ligger lägre än husets grundsula. Rören läggs med fall ned mot en dagvattenbrunn eller dräneringsbrunn. Från brunnen kan man koppla in sig på kommunens dagvattensystem. Om grunden på ditt hus ligger för högt i förhållande till anslutningspunkten behöver du installera en dränkpump i dräneringsbrunnen som pumpar upp vattnet ut i dagvattensystemet.

Har du ingen befintlig anslutning till det kommunala dagvattensystemet behöver du söka bygglov och betala en anslutningsavgift. Det går också att koppla dräneringen till en stenkista som fungerar som ett vattenmagasin.

Grundisoleringen är en del av ditt fuktskydd

 

Det är enkelt att förstå att man vill dränera bort överskottsvatten från marken runt huset, men också isoleringen är en del av källarens fuktskydd. Källarväggar ska alltid isoleras utvändigt. Det gör källarväggen varmare och motverkar kondens på insidan. Bäst är att använda en kapillärbrytande isoleringsskiva som låter vattnet rinna nedåt till dräneringen. Dräneringsförmågan i kapillärbrytande isoleringsskivor är mycket god och de ger ett utmärkt fuktskydd. Undvik att isolera på insidan av källarväggen – och ska du regla upp en vägg, använd stålreglar istället för trä och även i övrigt enbart icke-organiska material.

Kan man dränera och grundisolera själv?

Det går att utföra dränering och grundisolering på egen hand, men det är ett ganska krävande arbete som både kräver tillgång till en grävmaskin och att du är bekväm med att köra den. Fördelen är förstås att du slipper betala arbetskostnaderna, men också att du kommer att ha full kontroll över hur arbetet utförs, var brunnarna finns och hur alla rör är kopplade.

Läs på ordentligt och ta gärna råd av en specialist innan du börjar arbetet så att du förstår hur dräneringssystemet ska utformas. Tänk också på din säkerhet under arbetets gång. Det förekommer ganska ofta att schaktväggar rasar och därför ska du helst inte jobba ensam. Delvis kan du hindra ras genom att säkra upp jordmassorna genom att lägga ut markduk som förankras upptill och nedtill.

Att anlita en markentreprenör för hela eller delar av jobbet

Även om du låter en entreprenör sköta hela eller delar av arbetet så är det en god idé att läsa på i förväg så att du förstår vilket arbete som ska göras och vad som är extra viktigt att kontrollera. När dränering och grundisolering väl är utförd är det ofta besvärligt och dyrt att åtgärda eventuella fel.

 

Ta gärna in offerter från flera olika firmor så att du kan jämföra kostnader för både arbete och material. Du kan också ta in pris på materialet separat. Bedöm entreprenörernas trovärdighet och be gärna om referenser på liknande jobb. Vill du göra delar av arbetet själv är det särskilt viktigt att kommunikationen mellan dig och entreprenören fungerar bra och att ni skriftligen avtalar om respektive ansvarsområden. Fotografera arbetet innan återfyllnad och gör en skiss som extra stöd för minnet. Dokumentation är bra att ha både för egen del och den dag du säljer huset.

Vad kostar det att grundisolera och dränera huset?

Alla hus har olika förutsättningar och därmed varierar kostnaden ganska mycket mellan hus och hus. Som riktmärke kan man räkna med 3 000 till 5 500 kronor per meter, men för att få fram rätt kostnad för just din grund behöver du ta in en eller flera offerter från aktuella aktörer. Du kan få ROT-avdrag för den del som är arbetskostnad.

Planera och genomför markarbetet

Hela källarväggen behöver friläggas och allt icke-dränerande material intill husväggen ska bort innan själva dräneringsarbetet kan påbörjas. Ska du bara ta hjälp med ett enda moment så är det detta. Hos en markentreprenör får du tillgång till en erfaren grävmaskinist och en lastbil som kan frakta bort schaktmassorna. Områden kring vattenledningar, el- och fiberrör måste grävas ut för hand.

Jorden måste schaktas bort med ca 1 meters bredd och ned till 50 cm under husets grundsula. Det innebär alltid en viss risk för sättningar och därför kan det vara bra att dela upp arbetet i etapper och arbeta med en eller två väggar åt gången.

Inspektera och behandla källarväggen

När källarväggen är frilagd kan du se efter om det finns befintliga sprickor. Dessa bör lagas. Har väggen sedan tidigare bestrukits med asfalt så ska den bort. Blästring är en bra metod för detta. Gammal isolering, plastmattor med mera ska också tas bort. De nedersta 50 centimetrarna ska vara helt rena för att grundsulan ska kunna torka ut. Ovanför denna nivå räcker det om hälften av den gamla beläggningen tas bort, men då jämnt fördelat över ytan.

Har grundsulan en klack som sticker ut från väggen ska den jämnas av så att vatten kan rinna av. Du kommer också att behöva anpassa isoleringen efter klacken.

Dräneringsrören är perforerade för att fånga upp och transportera bort vatten. De läggs med ett fall ned mot dräneringsbrunnen. Runt om dräneringsrören fyller du sedan på med makadam i dimension 8/16 mm. Den hindrar att hålen i rören sätts igen av jord och slam. Utanför och ovanför den dränerande makadamen läggs en genomsläpplig markduk som hindrar jord från att blandas med gruset. Beroende på om grundsulan sticker ut eller inte behöver du lägga ut markduk, dräneringsrör och en del av makadamen innan du monterar isoleringsskivorna. Det finns många varianter på exakt utförande. Följ alltid leverantörens instruktioner.

Montering av isoleringsskivor

De nedersta isoleringsskivorna kan ofta bara ställas på plats och när du fyller på med makadam hålls de på plats alldeles tillräckligt väl av detta. Övriga skivor monteras på källarväggen med speciella hållare. Borra genom skivan, in i väggen och banka hållaren på plats. Ofta räcker det med en skivas tjocklek för tillräcklig dränering och isolering, men om du har en utstickande grundsula eller annan problematik behöver du hantera denna genom extra fuktskydd och extra dränerande isolering. Se olika exempel i den här detaljerade arbetsinstruktionen.

Utanpå skivan monteras en filterduk som hindrar att skivans dränerande egenskaper försämras av jord och slam efter återfyllnad. Samma typ av filterduk ska läggas som en kappa ovanpå den översta skivan. Den ska vikas ned minst 10 cm bakom isoleringsskivan in mot grunden och överlappa den andra, heltäckande filterduken med 20–30 cm. Högst upp ovanför isoleringsskivan och strax under färdig markhöjd monteras en täcklist av plast. Täta listen mot källarväggen med tätningsmassa.

Återfyllning och markplanering efter dräneringen

Du kan använda dina uppgrävda massor som återfyllnadsmaterial, så länge den inte innehåller stenar som är större än 10 cm eller består av lervälling. Försäkra dig först om att markduk och filterduk ligger på plats överallt. Packa massorna med maskin, i lager om 30 cm, upp till färdig marknivå. Den färdiga markytan ska ha en lutning bort från huset på minst 1:20. Tänk på att massorna troligen kommer att sjunka med tiden där du grävt.

Det är bra att vänta minst en vinter efter dränering och grundisolering innan du lägger marksten intill huset så slipper du tråkiga sättningar och ojämnheter. Undvik att anlägga planteringar och rabatter precis intill grunden. Lägg hellre grus eller kullersten längs med väggarna och placera planteringar utanför dessa. De första två åren bör du kontrollera markens fall från huset och vid behov komplettera med mer material.

Att dränera hus med platta på mark

Gamla betongplattor är ofta oisolerade och har problem med fukt, men de är lättare att dränera än källargrunder. Gräv upp längs plattan och lägg ut dräneringsrör i makadam, dimension 8/16. Använd markduk för att undvika att makadamen blandas med jord och annat icke-dränerande material.

För att inte underminera plattan är det bra att dela upp arbetet i etapper på några meter åt gången och återfylla innan du gräver upp nästa sträcka. I övrigt följer du samma princip som för en källargrund: dräneringsrören läggs med fall och ansluts till en dräneringsbrunn och kommunens dagvattensystem.

Att dränera hus med torpargrund eller krypgrund

 

En torpargrund är uppmurad av natursten med ett luftutrymme mellan markytan och golvet. Krypgrund är en modernare variant av torpargrund som förkommer i hus byggda på 1960-talet och senare. I båda fallen är det viktigt att grunden hålls så torr som möjligt för att motverka fuktproblem.

Själva dräneringen sker på samma sätt som för platta på mark, men skillnaden är att du måste vara ännu mer försiktig för att inte underminera grunden. Tänk på att du även måste ta hand om dagvatten från takrännor och stuprör. Dräneringen kan egentligen bara ta hand om grundvattnet. Vilket gäller för alla typer av hus och inte enbart för hus med torpar- eller krypgrund.

I både torpargrunder och krypgrunder kan det finnas problem med fukt på grund av att luftfuktighet skapar kondens i det kallare luftutrymmen under huset. Du kan därför behöva komplettera dräneringen med bland annat isolering, tätning eller avfuktare för att få ett fullgott skydd mot fukt. Konsultera gärna en kompetent fackman för en bedömning.

Tips innan du dränerar huset

• Ta i förväg reda på var vattenledningar och el- och fiberrör går så blir de inte avgrävda i onödan.
• Om takavrinningen inte redan är ansluten till dagvattnet kan du passa på att göra det samtidigt som du dränerar. Det gör du genom att koppla stuprören till dagvattenledningar som leds ut till kommunens dagvattensystem.
• Kontrollera i förväg om du har befintlig anslutning till kommunens dagvattensystem eller om du behöver söka bygglov för detta.
• Håll ordning på högsta och lägsta punkten i dräneringssystemet och planera för en bra placering av dagvatten- eller dräneringsbrunn.

Har du fler tips att bidra med? Eller vill du rätta ett faktafel? Kontakta oss på minakvadrat@gar-bo.se